När min tid är som mörkast, och jag känner för att ge upp.

Då kommer du och ger mig tröst.

Ett samtal och mina bekymmer är som bortblåsta.

Du vet vad du ska säga och du vet när man bara ska lyssna.

Den jag kan säga allt till, oavsett hur konstigt och mojjigt det än må vara.

Så Sabine detta är till dig.

Jag älskar dig, utan dig skulle inte Emma finnas.

Du är min frände och det är du och jag som kommer ha rullatorrace på ålderns höst.

Bara ren kärlek till dig!