Han var mitt norr, mitt söder, mitt väst, mitt öst
min arbetsvecka och min vilotröst
min dag, min natt, mitt tal, min sång
Jag trodde kärleken var evighetslång
Ta bort alla stjärnor! De behövs inte mer.
Månen kan slockna, solen monteras ner.
Dra proppen ur havet, sopa bort all skog!
För ingenting kan någonsin bli bra sedan
mitt hjärta dog !
Jag är trött på att trampa vatten nu!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vad poetisk du är emma.;) mkt fin;)
Skicka en kommentar